Ikväll träffade jag en gammal vän, en vän som jag känt sedan barnsben. Honom som jag alltid spenderade mina eftermiddagar tillsammans med under mina tidiga lågstadieår och sena dagisår. Det var tillsammans med honom som jag cyklade runt vårt kvarter och det var tillsammans med honom som jag kröp i buskar och byggde kojor. 
Han var killen som jag gick Bus eller godis tillsammans med för första gången och en sur gubbe kastade äpplen på oss och det var honom som jag lärde mig att Disneyland låg i Paris och det var därifrån jag hade fått min Musse Pigg-mugg som jag drack O'boy ur varje morgon.

Ikväll möttes jag av en lång, smal och välbyggd kille som såg ut att vara många år äldre än vad han egentligen är, jag märke att han både röker och snusar och faktiskt dricker en och annan öl då och då. Han har en flickvän, körkort och egen bil och helt plötsligt var han inte alls den där lilla killen som jag kröp i buskar tillsammans med och inte heller var han killen som jag varje lördag gick till Ica och handlade upp min veckopeng på lösgodis tillsammans med.

Men även fast han såg ut som 20 och hade monterat extra högtalare och bas i bilen så lyckas han inte lura mig. För jag vet att han fortfarande kramar om sin mamma innan han åker hemifrån och att han aldrig skulle glömma bort att ringa och säga vart han håller hus eller vad han gör. Jag vet också att han fortfarande tycker att det är hisnade roligt att åka till Disneyland men att han kräks av karuseller och bergodalbanor och att småkryp och spindlar är det värsta han vet.

Så mig lyckas han inte lura, även fast vi inte ses varje dag längre, inte ens varje vecka och inte heller varje månad så vet jag att innerst inne är han fortfarande den där lilla killen som jag råkade träffa med en golfklubba i pannan en sommardag för 12 år sedan och att han alltid kommer att ha en stor plats i mitt hjärta för att han gjorde mina barndoms år till några av de bättre ♥