Mike Posner – Cooler Than Me - Single Mix

Ikväll firade jag min 19årsdag. Imorgon ska jag jobba trots att jag fyller år och på kvällen ska jag äta taco. På fredag kommer mina finaste vänner hit och äter mat och dricker vin, sedan bär vi ut i natten. Idag älskar jag livet även fast jag backade in i en garageport som gick sönder, men vad gör det om 20 år?

Five down. Five to go.

Nästintill 100 mil. Ett tusen kilometer färdades vi för att leva lite extra. Sen stod dem där, införda matchande skjortor och jackor och allting blev bra tillslut. Allting var perfekt och ingenting annat betydde någonting just för stunden. Vi var där, på tredje raden mellan de två som vi alltid står vid. Dom stod framför oss och vi kan inte gå utan er luft i våra lungor, vi kan inte stå om inte ni ser på. I fredags levde jag på riktigt igen. Allting var alldeles för lugnt och så fint än vad det brukar och jag väntade hela tiden på att någonting skulle förstöras, att någonting skulle bli fel. Men ingenting hände. Allting var så bra det kunde bli.
Klockan slog 747 och det var en av de vackraste stunder i mitt liv, Ni kan skratta om Ni vill, Håna oss Vi rör oss Ni står still…  NI HÅLLER OSS VID LIV.

- Den här låten vill jag tillägna min mormor och morfar. Det här är M.

Jag bröt ihop och de fyra minuterna var de jobbigaste i mitt liv. Jag kunde aldrig föreställa mig att en låt kunde få mig att uppleva såna känslor igen. Speciellt när den spelades live. Men det var säkert bra det med, det finns en mening med allt. Tror jag.

Jag måste få drömma min egen dröm och de gick av scenen tillsammans med fyverkerierna som smällde mot himlen. Med skakiga ben gick vi mot bilen med tre främlingar som fick placeras i baksätet och färdas mot Helsingborg, en av de finaste städer jag sett nattetid. Mitt i natten påväg hem pratade jag och Elin om känslan och om allt det där som ingen annan förstår. Det som det inte finns några ord för på det här jävla språket, Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak.

Sjuk.
Eller, ja sjuk och sjuk kanske är att ta i. Halsen är som sandpapper och näsan är igenproppad med .. ja, ni vet. Göttigött iallafall, ae inte alls. Underhåller mig med filmer som The last song och Sex and the city 2. Funkar ganska bra en kväll som denna, men lite fuzzy? Ae, sånt skit håller vi inte på med här. Nu är det kokosté som gäller resten av kvällen, kanske en melonskiva eller två.
Förövrigt - två år sedan idag. Fem dagar kvar, vill fortfarande inte förstå.

Three down. Seven to go.