mitt år 2009.

Jag firade in år 2009 tillsammans med två av mina bästa vänner. När vi gick hem mitt i natten visste jag inte att år 2009 skulle bli så bra som det blev. Jag visste inte heller att det skulle bli lika dåligt som det blev.

Jag började året med att göra någonting som jag älskar att göra, som jag faktiskt är väldigt bra på att göra och någonting som jag tycker är otroligt roligt. Jag åkte till Vemdalen och var okontaktbar i fyra dagar, några av de bästa dagarna på året.

I februari längtade jag mest bort. Jag längtade till sommaren, hösten och alldeles för mycket längtade jag till våren 2010. I skolan peppade jag mig med spanskan och Puerto Real-resan som skulle bli det roligaste som jag hittills gjort i hela mitt liv.

I slutet av februari försvann en del av mig. En av de finaste personer som någonsin existerat försvann ifrån mig och de kommande veckorna var som en enda stor dimma. Natten till den första mars firade vi en nybliven 18-åring och den kvällen hade jag roligt på riktigt, tillsammans med fyra av mina finaste vänner. Vissa av oss fann kärleken, andra av oss lekte på en tampmaskin och någon däckade med en skål nötter i sin famn.


 

Mars månad gick mest ut på att räkna ned dagarna till den 25'e. Jag och Carro taggade varje dag och idag är det bästa val jag någonsin gjort Puerto-resan.




Morgonen den 25'e mars åkte jag till Skavsta flygplats med två tjejer som jag knappt kände, den 2 april kom jag tillbaka, gråtande till Skavsta flygplats med 39 nya vänner. Vissa närmare hjärtat än andra och med inget som jag någonsin ångrat.

Från den 25'e mars till den 23'e april levde jag i en bubbla. Spanien-bubblan som vi kallade den. Jag hade ingen koll på någonting annat än Carro, Erica, Elin och alla spanjorer och det gjorde mig ingenting. Just då ville jag alltid leva så, alltid skratta tills jag vek mig dubbel och alltid lacka ur på tröga spanjorer. Trots allt så var det ju dem som jag tyckte mest om just då, konstigt nog. 


Den 23'e april trodde jag aldrig att det skulle bli som vanligt igen, att jag aldrig skulle sluta känna den saknad som jag bar på och jag trodde att vår bubbla skulle vara förevigt.
I samma stund som bussen åkte iväg sprack bubblan och sedan dess har den aldrig varit den samma. Drömmarna och tankarna kring en återresa till P-R var framme redan när de lämnade Sverige.

Maj månad infann sig och vissa försvann medan andra nya kom in och längtan efter våren 2010 infann sig lika snabbt som solen kom fram. En lördag eftermiddag stod jag på scen i Hörsalen och dansade så att hela jag lyste! En av de bästa känslorna och adrenalinkickarna på hela året!



Det rosa hucklet och Smultrontröjan var på ännu ett år och ja, jag trivdes de första veckorna innan schemat hade börjat och jag blev uttråkad på att göra Winervalsar och Sega Fredos 

Hela sommarmånaderna tillbringade jag antingen på jobbet, på landet, hemma hos Sara (i Saras pool) eller med Sara. Även där infann sig en längtan och dagarna till myndighetsdagen kom närmre och närmre. Jag tog även en himla massa körlektioner och lekte runt i stan med mysiga människor.   
 

Skolan började och Sara var försoven, projektet kom igång på riktigt och ångesten inför den stora dagen började infinna sig.

Jag fyllde 18 år och den 26'e augusti var ingen lyckligare än mig tillsammans med cheesecake och misslyckade kladdkakor. Jag fick den sötaste cupcake som jag någonsin sett av Erika ♥

 

En sensommar kväll åkte jag cykeltaxi för första gången i mitt liv och innan dess hade jag blivit firad på bästa sätt av mina allra 12 finaste vänner. Den natten levde jag på riktigt och dimman var oändlig.

 

September innehöll mest sjukdomar, utgångar och kärlek som inte var besvarad.  Jag och Elin bokade flygbiljetter tillbaka till Puerto Real och om jag ska vara ärlig så är det, det dummaste jag gjort i hela mitt liv. Ångesten i 47 dagar höll på att kväva mig. Det var i början av oktober som jag började andas på riktigt igen efter flera fina besked. Jag började räkna dagar och hjärtat slog lite hårdare för varje slag.

Den 22 oktober flög ett plan från Skavsta flygplats till London-Stanstead och vidare till Sevilla. Varken jag eller Elin var på något av de flygplanen. 1500 kronor fattigare men vi myste på ett fint hotell i Stockholm på höstlovet istället och investerade oss i ännu en biljett till vintern.  

 

 

I november började det närma sig och efter några genomlyssningar får grabbarna fina betyg.

Jag började plugga körkortsteori och sista veckan i november bodde jag på körskolan i princip. Dock var det värt det för min december månad kunde inte börjat bättre än med ett körkort i min hand.

   

 


Ett år har gått. 12 månader, 52 veckor och 365 dagar. De har innehållt både bra och dåliga saker. Glada, lyckliga och underbara känslor men samtidigt en enorm sorg och saknad efter två byggstenar.

Det var tänkt att på lördag skulle jag ha åkt iväg till Puerto Real tillsammans med Elin, Carro och Erica. Tänk vad mycket som kan ändras på bara några månader. Istället för att fira in det nya året på vår favoritbar i Puerto gör vi det istället var för sig, vissa i Sverige och andra i Australien.

Jag kommer att fira in mitt 2010 med de två som jag firade in det med förra året och jag vet redan nu att det kommer bli lyckat.

Det är med blandade känslor som jag firar in år 2010. Det är med glädje inför våren och försommaren med student, bal och konserter. Det är även med ovisshet och rädsla inför sommaren, hösten och resten av mitt liv. Men på något sätt tror jag att det kommer att lösa sig, jag ska kämpa in i det sista och jag är inte den som ger sig i det sista taget för jag hatar att förlora.

Jag hoppas att det kommer att bli bra, jag får försöka tro att mitt år 2010 blir som jag vill. För år 2010 blir precis så som jag vill att det ska bli!


Kommentarer
Postat av: Anonym

VIlka härliga bilder och vilket ärligt inlägg.

2009-12-25 @ 01:03:58
URL: http://natalieriksson.bubbleroom.se
Postat av: Erika

Själv har man ju mer ångest inför 2010 än 2009 men det skiter vi i! Innan högskola, bo själv, äta tacos själv, sitta i en lägenhet 50 mil bort själv utan vänner och utan hund ska jag ha det bästa året! I allafall halvåret <3

2009-12-25 @ 14:57:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0